Han spatserar fram där på trottoaren.
Höga benlyft, luft i steget
i takt med musik endast han kan höra.
En drömmande blick i ögonen,
borta någon annanstans, ändå närvarande.
Det är vackra ögon; tänker jag varje gång.
Jag ser honom varje dag, på väg
någonstans; jag vet inte vart.
Drömmande blick, luftiga steg
som om han kunde nå månen
bara han tog tillräckligt långa kliv.
Jag ser honom varje dag, överallt.
Gör du?
fredag 24 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar