Den förbjudna tomten
Den kallas så,
även om det inte är en tomt,
kala klippor, precis vid vattnet.
Men ändå; förbjudet, frestande.
Pannkakor hade vi med oss,
pannkakor och yoghurt.
Även om ingen var specellt hungrig.
Pannkakor liksom.
Vi smög in i det förbjudna.
Först två, tyst springande.
Efter övertalning, en till.
Fast beslutna att inte åka fast.
Det var nära ett tag
någon kände för ett nattdopp.
Vi skrattade hysteriskt,
där vi tryckte jämte klipporna.
Det var nästan helt mörkt då,
det hjälpte oss nog, tänk:
skakande klippor, lite misstänkt.
Vi drog oss tillbaka sedan.
Efter en bra sund, spänd stund.
Skräckblandad förtjusning kallas det nog.
Ja, ett minne för livet:
skrattande, skakande klippor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar