Känslan av otillräcklighet, den förgör
tär på det som är.
Känslan av att ingenting någonsin duger
är tillräckligt för att förstöra
det redan otillräckliga, bräckliga
Hur står man ut i vetskapen
att alltid stå i skuggan av
det som är otillräckligt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar